Nu ahr det gått några dagar sedan vi hittade den lilla svartvita kattungen och den har ätit bra men varit skygg hela tiden. Vi har itne tvingat oss på den utan endast pratat lugnt och vänligt med den och till min förvåning så sträckte den på sig och svarade med lite mjau igår . Tänk att man kan bli glad för så lite. Jag skulle bara vetat hur bra det skulle bli...men jag ska inte gå händelserna i förväg.

Imorse var jag ute som vanligt och skulle ge kissen frukost och jag pratade lika vänligt och mjukt som vanligt- kissen åt och gick runt mina fötter och började spinna. Jag satte mig i en stol jag har ståendes där kissen bor och efter en stund när "motorn" gick på högvarv" låtsades jag leka lite med mitt pekfinger på mitt lår. Mycket intresserad följde kissen mitt fingers rörelse och vips hade den hoppat upp i mitt knä och attackerat mitt finger. Försiktigt strök jag den över ryggen och fick omedelbart svar genom att motorn lade i en överväxel och den tryckte sig mot mitt finger. Sen hoppade den ner -precis som den upptäckte var det var som höll på att hända. Lugnt satt jag kvar och gjorde om proceduren. Jag hann knappt röra på mitt finger förrän kissen satt i mitt knä och spann högt och ljudligt. Jag lade försiktigt handen över ryggen och strök den samtidigt som jag fortsatte prata som jag hela tiden har gjort. Och till min stora lycka så började kissen stryka sig mot min hand, åla sig och krumbutk sig för att få så mycket smek och kel som möjligt. Nu har jag nyss kommit in från kissen och jag har nog suttit ute hos den i 40 min och den har hela tiden legat i min famn och ålat och spunnet så högt så jag har nog aldrig hört en liten kattunge spinna SÅ högt. Stundtals har den lagt sig på min axel- kört in ansiktet i min hals blans mitt hår och slickat min hals, haka och kinder och nypt mig i näsan ett par gånger. Tänk att denna lilla underbara kattunge är så tillgiven trots att det inte är länge sedan vi fann den.
Jag blev riktigt tårögd där jag satt och jag njöt av varje sekund då det lilla Pyret gjorde allt för att visa sina ömhetsbetygelser.
Idag skulle jag gjort en massa saker men jag vet redan nu att den listan stryker jag och nu ska jag strax gå och kela med vårt lilla pyre igen.

Ska försöka ta något kort idag på vår lilla nya älskling...

Vi har haft en eländesperiod med våra hundar men nu känns det som det har vänt  

 

Lena

10 augusti 2010 12:09

Vad roligt att den lilla sötnosen har blivit så tillgiven. :o))
Kram Lena

http://arbetsboden.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag testat att sticka en variant på VM mössan. Garn: Raggi 1 nystan av vardera färgen vit, orange och mellanblå. Lägg upp 76 m med blått garn på  rundsticka 40cm  4- 4,5  beroende på om du stickar löst eller hårt. Alt strumpstickor, f...

jättekul och spännande att testa...    

2 västar till jag fått klara, båda i Noro Kureyon...       ...

Så blev den..kul och rolig att sticka....    

Kärt barn har många namn...detta härliga garn och mönster hittade jag på Syfestivalen på Älvsjömässan förra helgen. Jättekul och faktiskt tine alls särskilt svårt. Allt från Mariasgarn.se     ...